det konstiga med att vara ensam hemma ett par timmar är att det är så tyst. man känner sig så vilsen för att det är tyst och tomt. jag tror hela familjen känner så så fort nån råkar vara ensam hemma. sambon min har också påpekat detta. konstigt. avsaknaden av liv och rörelse blir så extrem i det nya hemmet. grannarna är också tysta. ibland händer det dock när vi är hemma att mitt i alla ljud så kommer det ett ljud som inte hör hemma där just då...som i går. jag satt i soffan, läste facklitteratur på övervåningen mittemot dörren till min dotters rum, hon var inne på rummet med stängd dörr, sambon var inne i sovrummet på samma våning och plötsligt knackar det två gånger på dotterns dörr. högt och ljudligt. jag stirrar på dörren från soffan och hör döttra min springa till den, hon öppnar och frågar "knackade du?". jag satt som ett frågetecken och försökte förklara bort det att det kanske var sambon. icke sa nicke- han var inte ens i närheten och busade inte ens denna gången. hurr *kalla kårar*. det värsta är att jag hört samma sak när jag stängde dörren till dotterns rum en annan gång när jag var ensam hemma. så nu känns ensamheten och tystnaden extra påfrestande i dag. jag skulle nog få hjärtattack om det knackade på dörren.
2 kommentarer:
Hujedamej... Kan tänka att det känns lite olustigt. Det kanske finns nån som vill ha lite uppmärksamhet? Hus brukar leva mera överhuvudtaget än lägenheter gör..då lägenheter omges med likadant boende med andra individer och en hel del olika ljud som man till slut vänjer sig vid. I hus är tystnaden mer påtagbar...man hör saker som "normalt" inte märks, bara för att det är tyst. Eller just för att det är tyst så uppmärksammar man ett ljud som inte är kontinuerligt, så som en knackning, rassel, steg och liknande. Man lär sig leva med olika ljud, som tåget som åker förbi varje dag, eller vattenpumpen som väsnas när den börjar arbeta...ljud som man knappt reagerar på, förrän då t ex pumpen börjar ljuda när man tror sig veta att diskmaskinen inte är på, tvättmaskinen inte tvättar..osv osv..då oftast så vaknar man till och måste kolla läget för man vet att nåt inte stämmer...Kanske finns det än fler ljud jag inte uppfattar eller märker av, då jag hör så dåligt ;-)
Får ofta hjärtat upp i halsgropen då det ropar nån att e det nån hemma..jag som inte hör när det kör upp en bil på gården, eller så e jag så disträ och helt uppe i det blå ;-)
Njut av tystnaden...
Kram!
du är så klok systra min. kloka ord. jag får vänja mig med de ljud huset bjuder på. nästa gång det knackar får jag ropa "kom in om du är snäll" ha ha. så är det med nya ljudmiljöer. snart är jag väl så van att jag inte ens hör trapporna knarra.
Skicka en kommentar